Krönika: ”Pappa – kan vi gå på basket?”

Frågan ställs förmodligen under vintern 1989 – kanske början av 1990. Minnet är lite diffust kring när detta egentligen sker. Platsen är den numera rivna Z-hallen i Östersund. Östersunds IK spelar match mot något Stockholmslag, kanske Hammarby, och frågeställaren är en liten nioårig pojke.

Det Jämtland Basket har gjort den här säsongen sågs länge som omöjligt. Men mycket har hänt sedan den där vintern för snart 30 år sedan när en liten pojke frågade sin pappa om de kunde gå på basket.

Den pojken fyller snart 39 år och heter fortfarande Jonas Solberger. Pappan svarade sin son att visst kan vi gå på basket. Pojken visste inte så mycket mer om sporten än att det fanns ett lag i Östersund som spelade i högsta serien, som då hette Elitserien.

Vilka som Jämtland Basket mötte när pojken fick sin första kontakt med sporten minns han inte i dag. Men där började en livslång kärlekshistoria med baskesporten och sedan dess har det blivit väldigt många besök i det som fortfarande kallas Tegeltemplet trots att hallen numera är kraftigt uppfräschad och det mesta av teglet är borta.

Att räkna upp alla minnen som jag har från den där hallen tar för lång tid – men många är det. Däremot är jag helt på det klara att den här säsongen inte liknar något som jag har hittills har upplevt under mina drygt 30 år som basketälskare.

För det var ju väldigt länge så att Jämtland Basket var de ständiga förlorarna. Visst kunde de vinna lite strömatcher och emellanåt skaka topplagen. Vissa säsonger var till och med fullt godkända när det kom till antal vunna matcher – men i slutspelet tog det alltid stopp i kvartsfinalen.

Jämtland räckte helt enkelt inte till mot de bästa lagen och det var det ingen som riktigt väntade sig heller.

Därför är det bygget som coach Torbjörn Gehrke började för fem år sedan – som nu har mynnat ut i att Jämtland är i semifinal och på fredagskvällen spelar den sjätte matchen i serien mot Södertälje – ännu mer imponerande.

Coach Torbjörn Gehrke vet vad som krävs för att vinna SM-guld och har fört in en vinnarkultur i Jämtland Basket.

Gehrke har fått in en vinnarkultur i klubben. Han har själv vunnit SM-guld både som spelare och ledare och vet vad som krävs. Som ledare är det hans uppgift att få spelarna att tro på att det är möjligt – vilket han har lyckats med.

Årets Jämtland Basket rymmer flera spektakulära spelartyper. Svenske stjärnvärvningen Adam Rönnqvist har haft det tungt i semifinalserien, och bitvis även i kvartsfinalen mot hans förra klubb Luleå. Men alla som har sett den 28-årige norrbottningen spela basket vet vad han kan och det är också därför motståndarna lägger mycket krut på att spela hårt försvar på honom. Lämnar man Rönnqvist en meter kan det smälla till direkt.

Veteranen RT Guinn bidrar med enormt mycket rutin och stabilitet med sina 15 år som proffs och två ligatitlar i andra länder. Han är den ryggrad som det här förhållandevis unga laget behöver.

Atletiske Teyvon Meyers blandar och ger, men när han spelar på sin högsta nivå är det få i den här ligan, om ens någon, som kan stoppa honom.

Spektakuläre kongolesen Evariste Shonganya inledde enormt starkt, men har haft stora skadebekymmer och inte kommit riktigt till sin rätt. Han börjar hitta tillbaka till den rätta formen och är då enormt svår att stå emot.

Lettiske amerikanen Andrew Smith kom in som en enorm vitamininjektion när Evariste Shonganya blev skadad och tillförde laget en extra dimension.

Grekamerikanen Nicholas Paulos är inte alltid den som sticker ut under matcherna. Men han gör enormt mycket nyttigt jobb i det tysta. Detsamma gäller arbetshästen Gustav Hansson, en spelare som har stor publikfavoritpotential med sin enorma arbetskapacitet.

Men årets Jämtland Basket är ett LAG. Som RT Guinn säger i in långa intervju med honom handlar det om att spelarna litar på varandra och täcker upp för varandra när någon misslyckas. Alla ställer upp för varandra ute på planen och det är ett måste för att man ska nå framgångar i lagsporter.

Därför är också Jämtland Basket i semifinal och med ett litet häng på finalplats. Om de lyckas ta den till slut? Osvuret är nog bäst. Det här laget har varit utdömt tidigare under säsongen, men alltid rest sig.

Under den sjätte semifinalen är jag på plats i hallen – och pappa är också med. Det här hade vi inte kunnat föreställa oss när vi stod där i ishallen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s