I Vintage har Ida hittat sin drömhäst: ”Jag gillar lite speciella hästar”

Ida Bröms har alltid haft hästar i sin närhet och de fyrbenta vännerna är en stor del av hennes liv. Allra närmast hennes hjärta är nioårige valacken Vintage.

– Han har en personlighet. Han är väldigt speciell och jag gillar lite speciella hästar, säger Ida Bröms om hästen, som hon nu har kvalat in med till en stor riksfinal i dressyr.

Ida Bröms är uppvuxen med hästar hemma i Leksand. Det var när hon hittade nu nioårige valacken Vintage som hon insåg att det var drömhästen. ”Jag kommer nog inte hitta en bättre häst”, säger Ida.

Vårvädret vill inte riktigt infinna sig över Vålbacken, som ligger vid Brunflovikens mynning. Ida Bröms är, som så ofta annars, i stallet på den lilla ridanläggningen vid det gamla tegelbruket.

– Det har nog blivit mer och mer med tiden. När det har gått bättre och bättre har jag fått högre krav på mig själv, så nu satsar jag väldigt mycket på det här. Jag känner att när man lägger ner så himla mycket tid vill jag prestera också. Så då lägger jag lite till och hoppas att det ska ge resultat också, säger Ida Bröms.

Hur mycket tid lägger du ner?

– Det är i stort sett varje dag. Jag skulle säga två-fyra timmar per dag, beroende på om jag ska rida eller inte. Rider gör jag nästan varje dag. De dagar han vilar är det två timmar. Det är mycket tid och mycket pengar.

Att hästar skulle komma att bli en stor del i hennes liv är ingen slump. Hon är uppvuxen på en gård i Leksand där det alltid har funnits hästar. 

– Jag har väl alltid varit ute i stallet och började rida så fort jag kunde rida. Jag föddes väl i stort sett till att vara i stallet och på häst. Jag hjälpte till i stallet med olika hästar som var inackorderade. Vi hade en häst på foder, en islandshäst. Det var så det började för mig. Jag började på ridskola senare, mest för att få vara får kompisarna var och red, säger Ida Bröms.

I Leksand finns en terrängbana för fälttävlan, vilket ledde in Ida Bröms på den sporten. När hon började känna att dressyrmomentet i fälttävlan var det som fungerade allra bäst valde hon till slut att bara fokusera på dressyr. Via hästens tidigare ägare kom hon i kontakt med Vintage, en nioårig valack av rasen SWB. Efter att ha hjälpt till som medryttare på hästen en-två gånger i veckan bestämde hon sig för att köpa honom.

– Jag insåg att det var ganska mycket jobb att lägga ner. Jag är gärna så att när jag väl påbörjar någonting vill jag göra någonting bra av det. Då ville jag köpa honom och lägga ner all tid till mig själv på något vis. Det var mycket jobb att lägga ner utan att äga hästen, då kände jag att om jag köper honom är det värt det.

Hon är väldigt nöjd med hästen och beskriver honom som ”once in a lifetime”.

– Jag kommer nog inte hitta en bättre häst. Man får läsa av honom lite, han är lite svår. Men han är väldigt trevlig när man väl lär känna honom. Han har en fantastisk gång och en personlighet som jag gillar. Lite speciell, lite svår, man får jobba med den hela tiden. Och så har han ett fantastiskt utseende. Jag tycker att han är superfin – stor och svart. Jag behövde en stor häst från början. Den var en ”perfect match” när jag hittade honom.

Tycker han om dig då?

– Det vet man inte (skratt). Jo, han börjar bli väldigt medgörlig nu, så jag tänker att något måste han ju gilla. Jo men det gör han. Jag jobbar mycket med honom. Hästar vill ju ha en ledare och jag försöker visa honom vägen lite.

Ida Bröms är försiktig med att sätta upp mål med sin satsning, men känner att det går allt bättre och hoppas snart vara kvalificerad för att få rida tävlingar i frack.

Samspelet mellan häst och ryttare är det hon gillar mest med dressyrsporten och när det kommer till kontakten med hästar.

– Ofta sitter man bara och rider grund och grund och grund, men sedan kommer de där små momenten när man känner att man får flyt. Man får uppleva en känsla som gör att det är värt alla timmarna i stallet. Det tycker jag är superkul, samspelet, man känner av hästen och får dansa lite med den. Jag tycker om djuret i sig, det är ett fantastiskt djur. Hästar är väldigt fina och de har olika personligheter. Sedan är jag en tävlingsmänniska. Jag tycker om hästar och jag tycker om att tävla, och det tillsammans älskar jag. Och så tycker jag att det är fantastiskt att vi människor som är så pass små jämfört med hästarna kan prata med dem och ha kommunikation med dem, att vi försöker leda ett djur som är så pass stort.

Samspelet mellan Ida Bröms och Vintage har fungerat så pass bra att ekipaget nu är inkvalat till finalen av en stor serie i klassen medelsvår C. Ekipagen har kvalat in via tävlingar mellan den 1 juli 2018 och den 1 maj 2019. Där har ryttarnas två bästa resultat räknats och Ida Bröms hade högst poäng av de två ryttare som har kvalat in från Mittsvenska distriktet. Finalen går i Gnesta den 26 maj.

– Det är inte SM, men ändå en typ av SM. För mig är det jättestort att få vara med eftersom jag inte har hållit på jättemycket med dressyr från början. Min plan har hela tiden varit att ta mig dit, det har varit mitt mål. Jag har inte hunnit tänka så mycket på finalen, men när det gick så himla bra i första tävlingen för säsongen (vinst) är det klart att jag höjer förväntningarna lite.

Hon är lite försiktig att sätta långsiktiga mål med sin dressyrsatsning.

– Mitt mål är att få ta på mig frack (enligt reglementet får man rida i frack från klassen medelsvår A och högre). När jag har nått det får vi se vart det bär, men jag vill nå någon högre klass.

Vintage är en häst med lite speciell personlighet, men det passar Ida Bröms. Nu har ekipaget tagit sig till en stor final i Gnesta sista helgen i maj.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s