”I want to know if love is wild, baby I want to know if love is real”
Bruce Springsteens text till superklassikern ”Born to run” gör sig påmind på flera sätt den här dagen.
En helt magisk dag när min syster gick från att vara fröken Solberger till att bli fru Kedling – en dag som vi alla närvarande kommer att bära med oss så länge vi lever.
På bordet ligger en folder som innehåller beskrivningar över alla gäster. Under en av gästerna, brudens äldsta bror, med andra ord jag, står det att Born to run passar bra in på mig eftersom jag har sprungit Göteborgsvarvet två gånger och dessutom sett upphovsmannen till låten (och skivan med samma namn) tolv gånger. Det är så klart hedrande att nämnas på sådant fint sätt, men det är inte det som jag främst tar med mig från den här dagen.
Klockan är strax efter 14.30 när den här fantastiska dagen börjar. I Lovö kyrka utanför Stockholm sitter vi inbjudna gäster samlade och uppför altargången går en kvinna och en man. Kvinnan har jag en väldigt nära relation med sedan lite mer än 29 år – hon är min syster.
Hon är makalöst vacker, i en fantastisk vit klänning och den längsta brudslöja jag har sett. Bredvid henne går mannen som är hennes stora kärlek och snart ska bli hennes make. Det fullständigt lyser om dem på ett sätt som det alltid har lyst om min älskade syster.
Under hennes första tid i livet var hon så ljus så att det såg ut som att hon inte hade några ögonbryn. Jag minns också speciellt en annan gång när det fullständigt lyste om henne. Det var för ungefär tio år sedan när vi skulle fira hennes student och jag bjöd henne på en båtresa ut i Stockholms skärgård. Vi möttes på kajen där båten skulle gå ifrån och när hon såg mig sken hon upp och överglänste allt denna annars soliga sommardag.
Men den upplevelsen bleknade i jämförelse med den här.
Ett bröllop är i första hand brudparets stora dag, och att se min syster Sara och hennes make Mattias så lyckliga värmde ett storebrorshjärta enormt. Som syskon har man en speciell relation och vi i vår syskonskara har vi tajta band, lillasyster Sara, storebror Jonas och mellanbror David.
På ett bröllop samlas många människor som har minst lika tajta band till bruden och brudgummen. Föräldrar, syskon, andra släktingar, och vänner. Alla vill se de två lyckliga – och alla berörs av att kunna dela deras lycka.
Under en varm och vacker dag äter vi gott, pratar, skrattar, kramas, dansar och trivs tillsammans.
Om Saras och Mattias kärlek är vild vet jag inte, men lite av den varan är nog bara sunt.
Att den är på riktigt råder ingen som helst tvekan om.
