16 år och 12 konserter med 70-åringen Bruce Springsteen – de här fem var bäst

Bruce Springsteen fyller 70 år den 23 september. I mer än 40 år har rocklegendaren från New Jersey trollbundit publik över hela världen och människor som har sett honom på en scen är ofta överens om att det är en upplevelse utöver det vanliga.

Trots att jag kom igång sent med att se Bruce Springsteen live har det blivit tolv konserter så här långt. Här försöker jag ranka de fem bästa.

Det skulle dröja ganska länge innan jag såg Bruce Springsteen live för första gången. Midsommarhelgen 2003 satte jag mig på ett tåg till Göteborg för att för första gången få se New Jerseys största rockhjälte på en scen för första gången. Till sällskap hade jag min äldsta vän, i dubbel bemärkelse, Thomas, som även han är född 1949 – precis som Bruce Springsteen.

Sedan dess har det blivit ytterligare elva konserter. Han har ju den effekten på väldigt många, den nu 70-årige legendaren från Freehold, New Jersey. Har man fått uppleva Bruce Springsteen en gång vill man bara ha mer, och mer och mer.

En konsert med Bruce Springsteen brukar alltid börja i högsta tempo, för att sedan öka. Intensiteten, energin och hängivenheten hos Springsteen och kompanjonerna i E Street Band är total. Att Bruce Springsteen nu fyller 70 år är svårt att tro när man ser honom på scenen. Han är i strålande form, vilket också behövs för att hålla den intensiteten som han håller under sina konserter – som oftast klockar in över tre timmar.

Det som också gör att hans konserter är upplevelser utöver det vanliga är att man aldrig vet exakt vad man kan vänta sig. Han har varit aktiv skivartist i 46 år och har ett rikt utbud av låtar att välja mellan. Därför kan man alltid vänta sig riktiga rariteter i låtlistan.

Av mina 12 konserter med Bruce Springsteen har jag valt ut vilka fem som jag håller allra högst – och varför just dessa sticker ut.

1. 28 juli 2012 Ullevi

Det var inte en optimal helg för Springsteenkonserter. Den sista helgen i juli innebär alltid Storsjöyran i min hemstad Östersund. Men att helt missa Springsteen var inte heller ett alternativ. Därför satte jag mig på tåget från Östersund tidigt på lördagsmorgonen för att ta mig till Göteborg. När tågresan närmade sig sitt slut och vi inte hade långt kvar till Göteborg började regnet fullständigt ösa ner. Jag minns att jag tänkte ”hur ska detta gå?”. Lagom till tåget kom fram hade också regnet upphört, men Bruce Springsteen visade i vanlig ordning fin fingertoppskänsla när det kom till val av covers och öppnade konserten med Creedence Clearwater Revivals ”Who’ll stop the rain”. Det verkade för övrigt vara han själv som stod för detta – resten av kvällen höll sig regnet borta. En riktig raritet med regnkoppling som också dök upp var ”Lost in the flood” från debutalbumet ”Greetings from Asbury Park N.J.” 

”Det här är en låt för alla som följer oss från spelning till spelning”, sa han när han introducerade ”Where the bands are” en låt som av någon märklig anledning inte platsade på ”The River”-albumet. Just detta är en av Bruce Springsteens stora styrkor som liveartist. Han tänker både på hardcorefansen som mest vill höra rariteterna, men också lightvarianterna som mest vill höra hitsen. Själv blev jag tårögd av lycka och tittade förundrat på folk bredvid mig som såg ut som frågetecken. ”Förstår ni inte hur stort det här är?”, minns jag att jag tänkte.

”Frankie”, en annan låt som gavs ut i efterhand på boxen ”Tracks” var ett annat minnesvärt ögonblick från kvällen. ”We’re gynna play some stränge things for you tonight” introducerade han den låten, som inte heller den fick plats på The River. Minnesbilden av hur hela Ullevi tändes upp av lamporna i folks mobiltelefoner sitter fortfarande starkt på näthinnan så här sju år efter.

Den här kvällen definierade Bruce Springsteen som liveartist för mig.

Setlist: Who’ll Stop the Rain/The Ties That Bind/Out in the Street/Downbound Train/I’m Goin’ Down/ My Lucky Day/Lost in the Flood/We Take Care of Our Own/Wrecking Ball/Death to My Hometown/My City of Ruins/ t’s Hard to Be a Saint in the City/Frankie/The River/Because the Night/Lonesome Day/ Hungry Heart/Shackled and Drawn/Waitin’ on a Sunny Day/Where the Bands Are/Backstreets/Badlands/ Land of Hope and Dreams/Thunder Road/Born in the U.S.A./Born to Run/Ramrod/Dancing in the Dark/Tenth Avenue Freeze-out/Jungleland/Twist and Shout.

”The River Tour” hette turnén – och den sista av tre kvällar på Ullevi 2016 fick vi hela det klassiska albumet från första till sista låt.

2. 23 juli 2016 Ullevi

Turnén hette ”The River Tour” och det spekulerades vilt i om vi skulle få hela ”The River” från första till sista låt – något som inte hade skett i Europa innan den här turnén. Eftersom detta var sista av tre konserter på ett i vanlig ordning knökfullt Ullevi var det nu eller aldrig. När så öppningslåten ”Meet Me In The City” var avklarad förkunnade han också nyheten som många hade hoppats på – den här kvällen var det dags.

Ullevi fullständigt kokade från inledande ”The Ties That Bind” till avslutande ”Wreck On The Highway”. Ska jag för egen del välja några låtar som stack ut var det i vanlig ordning när det kommer till ”The River”-låtar ”Drive All Night” som gjorde det starkaste intrycket. Låten som på sistone har kommit att bli en Ulleviklassiker, efter att ha varit en låt som spelades väldigt sällan, placerar jag på topp fem bland hans allra vackraste låtar.

Pianointrot, ”When I lost you honey sometimes I think I lost my guts too”, Ullevi tänds upp av mobiltelefoner, folk lyssnar andäktigt och gåshuden är total.

”The River” är för mig balladernas triumf, förutom ”Drive All Night” sticker ”Point Blank”, ”Independence Day” och titelspåret ut extra. Men skivan är så stark rakt igenom att själva upplevelsen att få höra den från första till sista låt live var enormt häftig.

Bruce Springsteen är en mycket vital 70-åring, som älskar att uppträda i Sverige, så chansen är god att vi får se honom här igen. Men skulle det här ha varit sista gången är det helt okej – en konsertupplevelse som denna kan ingen överträffa förutom möjligen han själv.

Setlist: Meet Me In The City/The Ties That Bind/Sherry Darling/Jackson Cage/Two Hearts/Independence Day/Hungry Heart/Out In The Street/Crush On You/You Can Look (But You Better Not Touch)/I Wanna Marry You/The River/Point Blank/Cadillac Ranch/I’m A Rocker/Fade Away/Stolen Car/Ramrod/The Price You Pay/Drive All Night/Wreck On The Highway/Badlands/The Promised Land/Candy’s Room/She’s The One/Because The Night/The Rising/Land Of Hope And Dreams/Born In The U.S.A./Born To Run/Seven Nights To Rock/Dancing In The Dark/Tenth Avenue Freeze-Out/Shout/Twist And Shout

Bruce Springsteen gjorde som de flesta sa att han brukar göra och var ännu bättre den andra kvällen 2008.

3. 5 juli 2008 Ullevi

Första gången för mig med en ”dubbelhelg” där jag såg Bruce Springsteen både första och andra kvällen. Han har alltid haft ryktet om sig att vara fantastisk första kvällen – och ännu bättre andra kvällen. Det stämde.

Bara en sådan sak som att han öppnade med ”Night”, en av mina favoritlåtar från ”Born to run”-skivan var en väldigt god fingervisning om vart detta skulle sluta. Han har mängder av enormt starka låtar själv, men Bruce Springsteen har inget emot att göra covers och sätta sin egen prägel på dem. Den här kvällen var det Eddie Cochrans klassiker ”Summertime blues” som svängde enormt och var en av kvällens absoluta höjdpunkter.

”Bättre än så här blir det inte” – minns jag att jag tänkte när jag gick ut från Ullevi den kvällen. Men det kunde det ju visst. Bruce Springsteen nöjer sig inte med fantastiskt – han vill alltid vara ännu bättre.

Setlist: Night/No Surrender/Lonesome Day/Hungry Heart/Summertime Blues/The Promised Land/Backstreets/Roulette/Darkness on the Edge of Town/Janey, Don’t You Lose Heart/Waitin’ on a Sunny Day/Working on the Highway/Because the Night/She’s the One/Livin’ in the Future/Mary’s Place/I’m on Fire/Drive All Night/The Rising/Last to Die/Long Walk Home/Badlands/Girls in Their Summer Clothes/Thunder Road/Born to Run/Bobby Jean/American Land/Twist and Shout

4. 22 juni 2003 Ullevi

Första Bruce Springsteen-konserten är alltid speciell, oavsett hur stort Springsteen-fan man sedan kommer att utvecklas till. Jag själv kanske ligger över genomsnittet eftersom det har blivit ytterligare elva livekvällar med den 70-årige ikonen från New Jersey. Det jag minns från första gången är att det var enorm känsla att stå där bland 65 000 andra människor som bara njöt av en fantastisk uppvisning i rock n’roll. Jag hade väl inte riktigt förväntat mig att jag i framtiden skulle uppleva det så många fler gånger som det faktiskt har blivit. ”Detroit Medley” – en av hans mest uppskattade covers – var en av kvällens höjdpunkter. Jag minns också att ”Ramrod”, en låt som är väldigt mycket bättre live än på ”The River”-albumet var en enorm upplevelse, där Bruce Springsteen and the E Street Band försvann från scenen i ett långt tåg och sedan återkom.

Setlist: The Promised Land/The Rising/Lonesome Day/Jackson Cage/My Love Will Not Let You Down/Atlantic City/Empty Sky/The River/Waitin’ on a Sunny Day/Darlington County/Growin’ Up/Worlds Apart/Badlands/She’s the One/Mary’s Place/Racing in the Street/Into the Fire/No Surrender/ Thunder Road/Hungry Heart/Ramrod/Born to Run/Detroit Medley/My City of Ruins/Land of Hope and Dreams/Dancing in the Dark/Twist and Shout

5. 21 maj 2006 Hovet

En lite annorlunda Springsteenkonsert. Här turnerade han med låtarna från albumet ”We shall overcome – the Seeger Sessions” ett coveralbum som innehöll låtar som på något sätt förknippas med amerikanske folkmusikern Pete Seeger. Kanske var det också det som gjorde att det var väldigt lätt att få tag i biljetter till spelningen. Folk hade helt enkelt förväntat sig att det skulle vara en helt vanlig Springsteenspelning, men blev besvikna när det visade sig att E Street Band inte var med. De enda medlemmarna därifrån var Patti Scialfa och Soozie Tyrell – Çharles Giordano blev senare medlem i E Street Band. Synd för dem som missade detta, säger jag. En riktigt dynamisk och bra spelning. Springsteen blandade låtar från Seeger Sessions med sina egna låtar, men framförde dessa i Seegerstuk. En spelning som stack ut som lite annorlunda.

Setlist: John Henry/O Mary Don’t You Weep/Johnny 99/Old Dan Tucker/Eyes on the Prize/Jesse James/Adam Raised a Cain/Long Black Veil/Erie Canal/My Oklahoma Home/Bring Them Home (If You Love Your Uncle Sam)/Mrs. McGrath/How Can a Poor Man Stand Such Times and Live?/Jacob’s Ladder/We Shall Overcome/Open All Night/Pay Me My Money Down/My City of Ruins/Ramrod/You Can Look (But You Better Not Touch)/When the Saints Go Marching In/Buffalo Gals

Att Bruce Springsteen är en unik liveartist håller de flesta som har sett honom med om.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s